S/Y Helmi

Följ vår segling till värmen…


av Lämna en kommentar

Farsund, 2017 07 01.

Igår, lörd. 1/7-17 kom vi till Farsund, beläget på norska sydkusten 30 NM (c:a 5 mil) längre västerut från Mandal. Också en söt liten feriestad på ”Sørlandet”. Har funnits i flera hundra år, och utöver fiske bedrev man en del skeppsbyggeri och underhålls- och bottenskrapningsarbete av fr a fiskebåtar.

Den nuvarande staden är inte mer än drygt hundra år gammal. 75% av staden ödelades vid en svår brand i aug. 1901. Drottning Sofia i dåvarande unionen bidrog med kapital för återuppbyggnaden av staden.

 

Elin med Väktarlykta, Morgonstjärna och Brödkorg.

 

Här har vi avancerat till assisterande väktare i Farsund.

 

Redan för flera år sedan läste jag i SXK (Svenska Kryssarklubbens tidskrift Till Rors) att i just Farsund på norska sydkusten fick sjöfarare ett så trevligt mottagande. En flott dam i folkdräkt stod på kajen och hälsade seglarna välkomna med nybakade bullar och dagens tidning. Jag har tänkt på henne i många år, och vi beslutade att segla in till just Farsund för att om möjligt få träffa denna fantastiska representant för Farsund.

Av en slump stötte vi på kajen på en förtjusande dam, som utklädd i gammal väktarkostym visade oss runt i staden. Tänk att ha seglat 900 sjömil från nordsverige och så stöter man på denna förtjusande dam! Med frodig glädje berättade hon med både allvar och humor om branden och återuppbyggnaden. Farsund ligger mitt i det s.k. ”Bibelbältet” på sydkusten, där mer eller mindre ”alla” i varje fall förr om åren var engagerade i någon kyrklig församling. Jämför Jönköping i Sverige i äldre tider.

Elin Salvesen berättade, att de riktigt rätt-trogna inte hade skaffat någon husförsäkring (”därför att Vår Herre nog ser till oss”). En del proselyter var kanske något svaga i anden, och hade skaffat sig brandförsäkring i alla fall (”för säkerhets skull”). Och i efterdyningarna till branden delades församlingarna/menigheterna upp i dem som varit starka i anden och dem som förfallit till tvivel (”Detta är Herrens prövning, och nu skiljes agnarna från vetet”).

Och så fortsatte fejden och osämjan mellan grannar. Tragiskt att man inte kunde hålla sams i en nog så svår tid. Har människan inte problem, så skaffar man sig.

Vi ligger kvar här några dagar till och väntar på ett bra väderfönster inför överfarten till Skottland. Preliminärt seglar vi iväg tisdag förmiddag 4/7-17, om prognosen håller i sig.

 


av 6 kommentarer

Mandal, 2017 06 30.

Vår seglats från Skagen hit till Mandal var initialt av det lite äventyrliga slaget.

Det hade blåst stadigt i 4 dygn, och när vi gick ut tidigt på morgonen den 27/6-17 var det rejält gungigt. När vi rundade Grenen och lämnade Kattegatt och gick över till Skagerak, fick vi korsande sjö från minst två olika håll. Dessutom hade vi c:a 1,5 knops motström (och måttlig halvvind). I tillägg var det tämligen grunt, 20-25 meter djupt. Allt detta adderas till ordentliga vågor.

Enligt fysikens lagar adderas vågdalar och vågtoppar av interfererande vågor med en viss regelbundenhet. Det var just vad som hände. Att mäta våghöjd är svårt. Det är möjligt att hydrologer/oceanologer av facket definierar våghöjd som en medelvåg efter en viss tid, mätt med speciella bojar.

Själv mäter jag våra vågor från vågdal till vågtopp, och använder båtens bredd (knappt 4 meter) som referens. Och då uppskattar jag att vi på det värsta hade en våghöjd av i varje fall 4-5 meter, kanske mer på det värsta. Det var absolut inget kul. Då övervägde vi faktiskt att mer eller mindre söka nödhamn i Hirtshals.

Det som gjorde att vi i alla fall fortsatte, var att enl. väderprognosen skulle det mojna frampå dagen. Dessutom skulle våghöjden naturligt minska, när vi efter några timmar kommit ut på djupt vatten. Och se, några timmar senare, när vattendjupet var mer än 100 meter, blev det betydligt lugnare. Då var det bara att fortsätta.

Vi har nu utforskat den lilla staden/byn Mandal i sydligaste Norge. En vacker och söt liten stad. Fr. a. sommartid mycket turister. Väldigt rent och fint överallt. På både gator och i toaletter. Och sådant betyder mycket. – På morgnarna går hamnvärden runt till varje båt med en påse med nygräddade och varma bullar samt dagens morgontidning! Mycket uppskattat! Idéen till detta kommer egentligen från Farsund (c:a 25 NM längre västerut, och dit vi skall i morgon). Detta blev en stor succé i Farsund, ssk som hamnvärden dessutom gick klädd i folkdräkt! Hamnarna runt omkring blev sura, då många båtgäster drogs till just Farsund. Så nu har denna för oss båtfolk så angenäma sedvana spridit sig till flera andra marinor längs norska Sørlandet. Kanske något för svenska Marinor att ta efter?

I morgon tidigt avseglar vi till Farsund. Där inväntar vi bra väderfönster för att ta oss över Nordsjön till Inverness i Skottland. Enl. nu tillgängliga prognoser kan detta möjligen ske kommande tisdag den 4/7-17. Återkommer om detta.

 


av Lämna en kommentar

Här är vi nu! Mandal, 2017 06 27.

Mandal, 58gr.01,53N 07gr.27,13E

Efter en initialt något strapatsrik segling, har vi nu kommit fram till Mandal, Norges sydligaste stad. Vi stannar här några dagar för att vänta ut ovädret, som är i antågande. I slutet av veckan fortsätter vi något längre västerut. Vi inväntar så ett lämpligt väderfönster för att kunna ta oss över till Skottland.

Vi startade från Skagen klockan 05 i morse och är något trötta efter mer än 18 timmar till havs. Vi knoppar nu, och skriver lite mer senare.


av Lämna en kommentar

Skagen, Midsommarhelgen 2017.

Midsommarafton (”St. Hans-aften”) promenerade vi tillsammans med Mette och Jan-Martin ut till ”Vippefyren” alldeles norr om Skagen. Det var här som dansken Jens Pedersen Grove konstruerade den första ”Vippefyren”, en stålkorg med glödande kol, som kunde tändas och höjas för att vägleda sjöfarten vid dålig sikt. Senare samma år, 1627, kom Vippfyr även till Anholt och Falsterbonäset. Några år senare följde Nidingen och under 1670-talet även Ölands södra udde.

Efter ”St. Hans-tale” av Borgmästaren, sjunges traditionsmässigt den danska Midsommarvisen, skriven av Holger Drachmann, följt av nationalsången ”Det er et yndigt land”, skriven av Adam Oehlenschläger.

 

Vippfyr vid Skagen.

 

Vi gick midsommardagen längst ut på Grenen, där man kan stå med ett ben i vardera havet, Skagerak och Kattegatt. Det är mycket strömt och många båtar har gått i kvav här utanför. Naturligtvis badförbud!

Carl-Gustav vid Grenen med ett ben i vardera havet. Notera den mycket kraftiga strömbildningen!

 

På stranden fann vi en liten säl-kut….

En strandad säl-kut…

 

 

Den söta lilla säl-kuten visade ingen uppskattning av Helmis omsorg.

 

 

Sälföräldrarna vakade nogsamt utanför…

 

Om några dagar, när vädret blivit bättre, drar vi vidare till Norge.

 

 

 

 

 

 


av Lämna en kommentar

Konstnärernas Skagen, 2017 06 25

Här vid Skagen på Jyllands nordspets finns mycket att se. Utöver själva Grenen (yttersta udden) med alla sanddynerna, torde Skagen mest vara berömt för de s.k. Skagenmålarna omkring förra århundradeskiftet. Efter det katastrofala nederlaget i kriget mot Tyskland 1864, behövde man något annat än den nationella militära styrkan att sätta fokus på. Det kom att bli det kulturella, det unikt danska, mot vilket uppmärksamheten kom att riktas.

Under 1870-80 -talet kom flera konstnärer, bl a Marie och P.S. Krøyer, Anna och Michael Anker, Laurits Tuxen samt inte minst Holger Drachmann, från fr a Køpenhamn att dra till nordligaste Jylland efter att ha hört talas om det speciella ljuset här uppe. De kom att bilda Skagengruppen, som kom att producera en mängd mycket välkända målningar.

”Hip, hip hurra” fr. 1888 av P.S. Krøyer.

 

Välkända motiv av P.S. Krøyer.

 

Holger Drachmann kom att bli den mest folkkära av dem alla. Dels för att han både var konstnär och diktare. Bl a skrev han den danska Midsommarvisen, som fortfarande sjunges, då danskarna tänder midsommarbålet. Han debuterade tämligen sent som målare, när han upptäckte att han kunde försörja sig på även detta. Fr a gjorde han sig känd som en ypperlig marinmålare, där han kunde illustrera havets och vågornas vildhet som ingen annan före honom. Han var genuint intresserad av att lära känna och beskriva lokalbefolkningens vardag och vedermödor. Det var kanske just denna sida, som gjorde honom så folkkär.

 

Marinmålningar av bl a Holger Drachmann.

 

Krøyer målade ett fint porträtt av sin gode vän Holger Drachmann i riktig miljö, bredvid en lokal fiskebåt nere vid stranden.

Holger Drachmann i sin rätta miljö, framför en lokal fiskebåt på stranden vid Skagen.

 

 


av 6 kommentarer

Här är vi nu! Skagen, 2017 06 23.

Skagen, 57gr.43,14N 10gr.35,29E

 

I Göteborg har Hampus och Mattias på Riggarna i Nya Varvet bytt stående och löpande rigg. Både wirar och fall i masten har bytts ut inför vår kommande atlantöverfart. Alla lager och trissor har smorts och oljats in, och allt löper nu så fint!

Dessutom har Jimmy på Torslanda Marin gått igenom vårt el-verk Fischer Panda, en liten dieselgenerator, som försörjer oss med elström. Det var en elkontakt, som inte satt ordentligt fast, vilket gjorde att den inte gav så mycket ström som tidigare. Dessutom behövde det göras några inställningsjusteringar. Nu fungerar den suveränt!

I tillägg har Water Makern, vår avsaltningsanläggning, fått bytt diverse filter, och jag har fått bra instruktion om det fortsatta underhållsarbetet.

Under tiden har vi hunnit besöka den utsökta Rest. Sjömagasinet, där vi dessutom träffade kusin Per. Som vanligt blev vi gott trakterade.

-Så har vi nu kommit till Skagen på Jyllands nordspets. När allt varvsarbete var klart, lämnade vi Göteborg sent igår eftermiddag. Gick för segel största delen, men sedan dog vinden ut. För att vi skulle komma fram i rimlig tid, drog vi på motorn, och vi kom fram mitt i natten. Vi ligger nu i Lystbaadehavnen, bredvid de stora fiskefartygen. Vi möttes på kajen av Mette och Jan-Martin Maltau, som hade tagit turen hit från Tjøme i Norge i sin bobil. Flott med tross-mottagare på kajen, och som i tillägg bjuder på Champagne mitt i natten! Sådant mottagande ser vi gärna fram till även i fortsättningen!

Vi blir liggande här några dagar, eftersom det är ett oväder i antågande. Här i Skagen finns dock mycket att se.

PS. Idag har vi Jubileum! Idag är det 1 månad sedan vi lämnade Umeå. Måste firas på något sätt.


av 2 kommentarer

Här är vi nu! Göteborg, 2017 06 17.

Göteborg, 57gr.41,12N 11gr.53,17E.

 

Så har vi kommit till Göteborg, där vi under kommande vecka skall byta stående rigg, dvs. alla stålwirar, som stagar upp masten. Krav från försäkringsbolaget, om vi skall korsa Atlanten. Detta eftersom riggen är mer än 10 år gammal. De har massiv statistik på att det är när båten är maximalt lastad (som vid havsöverfarter), som risken för masthaverier är som störst. Såå, det ligger också i vårt eget intresse att vara maximalt förberedda.

Dessutom skall avsaltningsanläggningen få sig en genomkörare med byte av diverse filter.

I tillägg har jag upptäckt att dieselgeneratorn visserligen fungerar, men ger inte så mycket ström, som tidigare. En fackman på området skall titta på detta, innan vi definitivt ger oss iväg.

Just nu ligger vi i en industrihamn, med några Färöiska högsjöbogserare rakt i näbben. Man känner sig något liten inför dessa bjässar!

Högsjöbogserare håller uppsikt över oss i industrihamnen.

 

Vi hoppas att varvsgubbarna skall bli klara på onsdag 21/6 -17, eller senast under torsdagen, Därefter firar svenskarna Midsommar (St. Hans), och då finns inte längre någon organiserad verksamhet i Sverige. – Allt beror på om vi behöver vänta på några reservdelar.

Vi hoppas på  att i mitten/slutet av nästa vecka kunna sätta kurs mot Skagen i nordligaste Danmark, där vi planlägger att träffa Mette och Jan-Martin Maltau, som jag känt i över 35 år. Ser verkligen fram till detta!

Därefter södra Norge. Då har liksom det riktiga Äventyret börjat.


av 3 kommentarer

Här är vi nu! Torekov, NV Skåne, 2017 06 14.

Lämnade Köpenhamn igår morse, 13/6-17, men det visade sig blåsa mycket mer än de 7-10 m/sek, som 3 olika väderprognoser hade utvisat. Vi hade 15 m/sek i medelvind och 18 m/s i byarna. Redan efter en timme bröt vi, och närmast sökte nödhamn i Skovshoved, strax norr om Köpenhamn. OK, allt går, men det var knappt någon behaglig segling, så beslutet att bryta var tämligen enkelt. Vi låg sedan gott förtöjda, och somnade ovaggade (No: ”ikke behov for noen vugge”).

Idag seglade vi iväg. Det blåste rätt bra idag också, särskilt norr om Helsingør. Här hade vi inget lä av det danska Skälland, och det skumpade ordentligt med en våghöjd på bortemot 3-4 meter. Det gick det också, men det gällde att hålla i sig, när man skulle gå ner på toaletten. Bra med ordentliga handtag på många ställen i båten, annars kastas man lätt runt och kan komma till skada.

Så småningom kunde vi lägga till längst in i Torekovs gamla fiskehamn, där vi legat många gånger förr.

 

Torekov, NV Skåne, 56gr.25,60N 12gr.37,48E.

Det gamla fiskesamhället Torekov ligger väl skyddat bakom Hallands Väderö (som trots namnet faktiskt tillhör Skåne). Det är känt sedan sen medeltid. Vid den gamla kyrkoruinen står att läsa att enl. traditionen var jungfru Thora en dansk kungadotter, som tillsammans med sina två bröder sändes till sjös ”av sin elaka styvmoder”. Denna såg till att de led skeppsbrott, och Thora drunknade. Hon flöt iland vid den stora stenen vid stranden, väster om hamnen, där den blinde fiskaren Frenne fann henne. Frenne lovade att begrava Thora och han återfick genast sin syn. S:ta Thora blev sjömännens och de havande/gravida kvinnornas speciella skyddshelgon. S:ta Thora dyrkades i den lokala bygden här långt in på 1700-talet.

Just de dagar vi var här, såg vi en massa människor i lite gammeldags badkläder på kajen alldeles utanför det gamla badhuset. Och det stämmer gott; runt förra århundradeskiftet var Torekov en mondän badort, i klass med det mer kända Mölle, några mil längre söderut, och där gamle Kung Oscar II emellanåt sågs speja efter ”små badnymfer”. Man spelade nu in en långfilm av ”Solsidan”, som visats i TV4. Skall visst visas på svensk TV i höst. Sååå, när ni ser dessa badbilder, betänk att vi då var alldeles bakom kameran. – Vi frågade diskret (?) om de behövde fler statister, men blev hövligt avvisade.

I morgon fortsätter vi norrut. I nästa vecka är det planlagt en del varvsarbete i Göteborg. Bl. a. skall delar av riggen skiftas, vilket är ett krav från försäkringssällskapet inför Atlant-överfart. Avsaltningsanläggningen och dieselgeneratorn skall också ses över.


av 11 kommentarer

Här är vi nu! Köpenhamn, 2017 06 11.

 

Dronningens By. 55gr.41,67N 12gr.35,96E

Så har vi kommit till Dronningens By, dvs. Köpenhamn i Danmark. Vi har lagt till vid Langelinie Lystbaadehavn, precis vid Den lille Sjöjungfru. Vid denna lilla båthamn lade vi till också för 5 år sedan, då gifte oss i Svenska Sjömanskyrkan här i Köpenhamn, inte alls långt från hamnen.

Detta är en liten nostalgitripp, och vi skall försöka få till ett besök i kyrkan och se våra namnunderskrifter. Så en tur på Ströget och alla butiker. I morgon kväll träffar vi Martin och Sanne, och då blir det middag på Kroghs delikata fiskerestaurang, där vi hade vår bröllopsmiddag.

I nästa vecka seglar vi norrut, och beräknar komma till Göteborg om en vecka. Där skall vi byta stående rigg, som en förberedelse inför Atlantöverfarten. Detta är ett krav från försäkringsbolaget.

Det är inte säkert att vi kommer att skriva i bloggen varje dag framöver, men nu vet ni alla som följer oss om våra närmaste planer, och att allt bara är bra med oss.