Teakdäck och hur det skall skötas är ett kärt och ofta återkommande tema, som diskuteras i hamnarna. Varje skeppare med självaktning har sina åsikter och metoder. 

Att trä, och annat biologiskt material, med tiden oxideras är ett välkänt fenomen. Se bara hur ett äpple mörknar kort tid efter att man bitit i det. Teakdäcket vitnar naturligt efter några månader, och många anser att ett silvervitt teakdäck är en skönhet. De flesta instämmer nog i detta. 

Problemet gäller främst hur man undviker att träet koloniseras av myriader av alger och svamp, som missfärgar träet. 

 

 

Traditionellt har det ansetts att ett trädäck måste oljebehandlas för att klara den tuffa marina miljön. De flesta anser dock numera att man bör undvika att olja ett teakdäck. Dels är träet i sig självt fett, och behöver inte ytterligare oljebehandling; dels innebär oljebehandling att ytan riskerar att bli väldigt flammig, och kräver ständig förnyad behandling. Detta gäller förvisso även andra behandlingar. 

En del förespråkar behandling med Boracol, en lättflytande vätska, som strykes över träytan. Medlet tar inte bort några missfärgningar, men förhindrar tillväxt av alger och svamp. Medlet är dyrt, och har dessutom under sista året varit svårt att få tag på; inte bara i Sverige utan även i Tyskland. Kemikalieinspektionen lär ha haft synpunkter på innehållet. 

Att göra rent teakdäcket är egentligen inte svårt. Med en högtrycksspruta kan alla teakdäck snabbt bli rena. Dock torde träet efter en ”energisk” behandling vara TOTALFÖRSTÖRT! Med tillräckligt högt tryck kan detta vara gjort på 20 minuter. 

Sedan många år tillbaka finns ett effektivt sätt att rengöra deakdäcket, utan att genast förstöra träet. Med ”SNAPPY TEAK 1 + 2” får man ett sandfärgat vackert teakdäck. Behandlingen sker i 2 steg. 

Efter att träet blötats med vatten ordentligt, strykes på ”SNAPPY TEAK 1”. Detta är ett starkt basiskt ämne; Skydda ögonen (skyddsglasögon!) och huden (plasthandskar!). Detta får verka någon minut, varvid träet mörknar. Behandla högst en kvadratmeter i taget. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så kommer det egentliga problemet; hur förhindra att träet efter några månader på nytt invaderas av alger och ev. också svamp? Att bara på nytt upprepa denna procedur 2 ggr per år innebär att man på sikt sliter ner och förstör teakdäcket. 

 

”SEMCO Teak Sealer” heter en produkt, som enligt tillverkaren skall skydda träet för alg- och svampangrepp. På det helt rena och torra teakdäcket stryker man på medlet flödigt. Det skall sugas in i träet. Det är en petroleumbaserad produkt, men mycket tunn. Nästan tunnare än vatten. Så man måste röra om försiktigt i burken, och även stryka på försiktigt. Annars skvätter det lite var stans. Om man inte torkar bort spillet meddetsamma, går det att få bort senare med vanlig båtpolish. 

Medlet torkar in ganska snart, ”dammtorrt” på några timmar. Det är lätt att förledas att tro att man kan gå på däcket samma dag. Dock är det inte genomtorrt förrän efter något dygn. Går man på däcket med gummisulor alltför tidigt, kan gummit lösas upp, och sedan har man ett ordentligt problem med att försöka avlägsna de svarta fläckarna. 

Det finns olika kulörer av denna Sealer. Den helt neutrala ”Natural” ger i mitt tycke en väl gul färg, nästan onaturlig. På företagets internetsida såg ”Honey tone” ut att passa bra, men vid praktisk applikation blev kulören nästan morotsfärgad. Numer använder jag en blandning av 75% ”Natural” och 25% ”Honey Tone”. Initialt ser träet kanske något mörkare ut än man tänkt sig, men man skall komma ihåg att färgen bleknar något efter några veckor. Till en behandling går det åt drygt 2,5 liter (40 fots båt med teak även på ruffen). 

Före nästa behandling, är det tillräckligt med en helt lätt rengöring med en mild tvållösning och försiktig borstning tvärs fibrerna med en mjuk borste. Om man behandlar teakdäcket på detta sätt 2 ggr per år, förhindras algtillväxten, och träet behåller sin vackra färg. Och man utsätter inte treakdäcket för den skada, som en kraftig rengöring innebär. 

 

 

* * * 

 

Efter några år lossnar en del av den svarta gummiliknande nåten mellan teakbrädorna. Försök inte limma fast eller täta med Silicon eller något liknande. Det lossnar snart igen. 

Dra loss allt det lösa i nåten, skrapa försiktigt rent i botten, och blås rent. Maskera av området med blå maskeringstejp, som har den bästa kvaliteten. Lägg tejpen någon halv millimeter från själva kanten, så att nåtmassan får fäste. Maskera av ordentligt på alla sidor, eftersom nåtmassan är ett klet, som man lätt har överallt! 

 

Det finns nåtmassa i tub för pistolhandtag, men den sägs inte vara av god kvalitet. Själv köpte jag av båtvarvet i Umeå en ”plastkorv” med nåtmassa av märket Bosch. Den kan vara besvärlig att applicera, därav den noggranna avmaskeringen. Ta en rejäl kladd massa på en spackelspade, och stryk ut. När man är klar, bör man ta bort all maskeringstejp genast. Om man väntar 15 min. kan en minimal hinna ha hunnit bildas, och som drar med sig nåtmassa från själva nåten. Ser inte snyggt ut! Märk av området, så att ingen trampar på den mjuka nåtmassan, innan den stelnat. Efter 3 dygn är det rimligt torrt. 

Detta är något man måste göra emellanåt. Det diskuteras huruvida vatten annars kan tränga ner och förorsaka läckage, men det har nog också med underkonstruktionen att göra. Bara tanken på läckage, får emellertid mig att se upp. 

 

* * * 

 

Till underhåll av ett teakdäck hör också att efterhand ersätta de små lock, som täcker alla de flera tusen skruvhålen. Varje år är det 5-10 stycken, som lossnar. Själv brukar jag skruva ur skruven, försiktigt borra upp hålet med ett 10 mm. borr, och applicera ett 2-komponent härdlim i hålet. Och sedan pressa ner en plugg med fibrerna i rätt riktning. Banka försiktigt. När limmet nästa dag har torkat, slår man försiktigt av den överflödiga pluggen. Slippa jämnt med ett fint sandpapper. 

Vem har sagt att man är sysslolös ombord på en båt? Är man uppmärksam, finns det alltid något att göra ombord.