I väntan på att allt skall vara färdigt med båten, har vi strosat runt i stan. På stranden borta vid den berömda Playa de las Cantéras fann vi detta konstverk på sandstranden. Tomten i sportbil! Säkert inkomstbringande för konstnären, eftersom det ofta klirrade till i hans hatt.

Konstverk på sandstranden.  Jultomten i sportbil.

* * *

Lite längre bort längs strandpromenaden finner vi ett litet plakat med en bild av Gregory Peck som huvudpersonen i filmen ”Moby Dick, den vita valen” (efter Herman Melvilles roman med samma namn), som spelades in här på stranden 1954. Snickarna vid den närbelägna marinbasen byggde en kopia i naturlig storlek av Den Stora Valen, och som utnyttjades vid filminspelningen. Regisören lär ha sagt att de viktigaste filmsekvenserna togs just vid den här stranden.

Upplysningar från Kommunen, att det var vid stranden här, som filmen om Moby Dick spelades in 1954.

* * *

Inne i hamnen ligger allt som oftast 2-3 stora kryssningsfartyg med massvis av turister. Lagom placerat precis intill ligger ett mycket stort akvarium (världens största?). Vi gjorde ett besök där, och blev imponerade av vad man fått till. Utöver en del ”småakvarier” på ”bara” några meter, låg sedan det enormt stora akvariet, som måste ha innehållit hundratals (tusentals?) kubikmeter havsvatten! Det var så finurligt byggt, att besökarna delvis gick igenom akvariet, med rörliga fiskar både under och ovanför samt på sidorna. Man fick ibland känslan av att befinna sig mitt i.

Ett korallrev med en rocka och strax nedanför en Murena, som slingrar sig runt bland håligheterna.

En 3 meters krokodil slöar vid vattenkanten.

2,5 meter haj på nära håll! – Dessvärre otydlig skärpa, eftersom föremålet rör sig.

* * *

Vi vänder ”hem” till båten. Vi får precis en vacker bild av ”Falken”, svenska Marinens skolskepp, som tillsammans med systerfartyget ”Gladan” byggdes på Stockholms örloggsvarv 1947. ”Falken” har legat här i hamnen några veckor, och det har varit drömmen för generationer av ungdomar att få följa med dessa vackra båtar!

”Falken” glider förbi alldeles bredvid oss.

* * *

Avslutningsvis tar vi med en bild av ett av alla våra Konstverk längs med långseglarhamnar vi passerat. Det hör liksom till att man sätter sitt ”bomärke”, att ”Här har vi varit!”  Kul att se att det fortfarande finns kvar. Våra seglarvänner ute i världen har sänt oss meddelanden och bilder att de har sett platser var vi har varit!

Vårt fina Opus från 2017/18 finns fortfarande kvar på stenmuren. Lacken har gulnat något.

* * *

Får inte plats med mer idag. Skriver nästa gång om Ensamroddaren (!) som nu är på väg över Atlanten!  – På torsdag, 31/1 -19, lossar vi förtöjningarna här i Las Palmas. Vi seglar ner till Puerto Rico på Gran Canarias sydkust.

Spännande fortsättning följer!

Vi har varit en sväng upp på land. Helt frivilligt, får vi väl tillägga.

I samband med en del rör- och slangarbeten ombord, upptäckte gubbarna på varvet, att några skrovgenomföringar under vattenlinjen föreföll att läcka små mängder vatten. Och att avstängningskranarna gick väldigt trögt. Det kan tyda på att genomföringarna börjar korrodera, och att det är hög tid att byta.

Skulle en sådan lossna från skrovet, sprutar vattnet in under högt tryck! Om man skall hinna upptäcka detta i tid, när det sker, då skall man ha tur. Och sedan hitta vilken av alla våra 13 skrovgenomföringar under vattenlinjen som lossnat, kvickt täta med en träkon långt nere vid botten och långt inne i trånga och mörka utrymmen; ja, då skall man ha ett visst mått av tur.

Vilket material skulle vi nu välja? Kompositmaterial, mässing, rostfritt eller brons? – Kompositmaterial har fördelen att utöver att vara billigast dessutom inte påverkas av elströmmar i vattnet, elströmmar från dåligt isolerade båtgrannar. Dock kan gängorna dras sönder vid monteringen. – Telefonsamtal med Christer Johansson på varvet hemma i Holmsund utanför Umeå verifierade vad man här föreslagit: brons. Visserligen i särklass dyrast, men definitivt det bästa. När det gäller så fundamentala detaljer som skrovgenomföringar, då finns det inga kompromisser.

Varvets mekaniker beställde hem alla kranar och rördetaljer efter måttagning, och några dagar senare lyfte den stora kranen upp båten på land. Undervattensskrovet såg tämligen bra ut efter bottenmålningen i september 2018. – Mekanikerna Antonio och hans son Aythami är verkligen duktiga! De arbetade effektivt från både utsidan och insidan, och efter några dagar satt alla nya genomföringar på plats.

De nya skrovgenomföringarna av brons är nu på plats.

Propellern är rengjord från beväxning samt inoljad.

Så lyftes lilla ”Helmi” varsamt tillbaka till sitt rätta element, vattnet!

* * *

Under tiden båten stod på land, bodde vi på ”Guesthouse Katánka” inne i Las Palmas, inte långt från hamnen.  Ett charmigt litet familjeägt hotell, där värdparet, han italienare och hon från Chile, på morgnarna turades om att samtala med gästerna under frukosten. De väntade nu sitt tredje barn. – Namnet på hotellet kom från en indisk berättelse om en liten ö, där invånarna levde i fred med varandra och nära naturen. Huvudpersonen i berättelsen var en stor elefant med just namnet Katánka. – Inredning och utsmyckning på hotellet gick i indisk stil, och väggen vid entrén pryddes av en stor indisk elefant. – I den lite vildvuxna trädgården fanns små bersåer med bord och några stolar, och allt andades frid och harmoni.

Väggen i hotellentrén pryddes av en indisk elefant.

* * *

Under frukosten samtalade jag med ett par från Hamburg, som nu avslutat sitt mångåriga seglarliv och bosatt sig vid Rubicón på Lanzarotes sydkust. De var på tillfälligt besök i Las Palmas. De berättade att för några dagar sedan sjönk en segelbåt i Rubicóns hamn! En skrovgenomföring hade lossnat under natten. Nu hade man från hamnen ringt ägaren, som var på tillfälligt besök i Tyskland. Han hade säkert inga svårigheter att hålla sig allvarlig! Måste vara förfärligt att få ett sådant besked!

Både Helmi och jag drog en suck av lättnad! Lättnad över att vi faktiskt kostat på oss att byta ut alla genomföringar under vattenlinjen. Det kostade visserligen ”skjortan”, men med en sådan berättelse på nära håll, då inser man att säkerheten bara måste få gå först.

* * *

Sedan 2 veckor väntar vi nu på ett block till storseglet. Ett block, som har skickats till oss från Göteborg. Det har säkert fastnat i tullväsendets lokaler. Vi hoppas dock att det skall komma under kommande vecka, så att vi kan segla vidare. Puerto Rico på Gran Canarias sydkust är nästa mål.

Spännande fortsättning följer!

På Gran Canaria (liksom på många andra platser i Spanien) firas det. Det finns inget som är för litet för att firas. Och som det firas! Är det inte fyrverkerier, så är det parader. Kombinerat med ett hejdundrande festande.

Nyårsnatten stod vi på akterdäck tillsammans med våra nyvunna seglarvänner Elisabeth och Kaarina och beskådade det jättelika fyrverkeriet. Det lyste så vackert upp hela hamnbassängen. På 12-slaget dånade de stora fartygens majestätiska åsktrumpeter, varpå vi naturligtvis måste svara med lilla ”Helmis” enkla signalhorn. Nåja, skam den som ger sig! Vi finns vi också!

Bild från ”uppvärmningen” på en lokal liten restaurang här i hamnen. Små påsar med hattar, lösnäsor, girlanger och allehanda krimskrams bidrog till att förhöja stämningen. Alla som deltagit i en svensk Kräftskiva vet vad vi talar om. – Notera ställets rikliga vinförråd.

* * *

De Tre Konungars Dag (På spanska: ”Los Reyes Magicos”, De Magiska Konungarna), eller ”Trettondagen”, som vi ofta säger i Skandinavien, firas naturligtvis. Ordentligt. Enligt traditionen var det den dagen, som ”De Tre Vise Männen” kom fram till stallet med Maria, Josef och Jesus-barnet för att frambringa sina gåvor. Ett uttryck för detta finner vi i Ryssland (Sankt Nicolaus, därav ”Santa Claus”), där vår motsvarighet till ”Jul” firas först just på ”Trettondagen”. Det var då Kasper, Melker och Baltazar kom fram till Betlehem för att överlämna sina gåvor.

* * *

Här i Las Palmas på Gran Canaria firas ”Trettonafton” med en magnifik parad. Det måste vara tusentals involverade i detta stora spektakel! Vid 19-tiden på kvällen (vi hade småfrusit i 2 timmar innan det satte igång; detta pga den lokala något annorlunda tidsangivelsen!) satte prosessionen igång. Trafiken stängdes av, och stora lastbilar med massvis av sjungande och dansande ungar – allt från småskoleungar till tonåringar – åkte förbi ackompanjerade av en kakafoni av musik och allehanda tjo-och-tjim. Däremellan allehanda gatumusikanter och gatukonstnärer, som underhöll publiken. Många av stadens stora affärer hade egna lastbilar med lätt dold reklam för sin verksamhet. Allt dock dränkt i stora godissäckar, ur vilka det östes ut karameller till den omgivande publiken. Helmi hade en sagolik förmåga att fånga upp massvis av karameller och choklad! Lyckan att stå bredvid henne!

Pga mörkret och att paraden hela tiden var i rörelse, blev dessvärre många av bilderna något oskarpa.

Paraden närmar sig med allehanda uppträdanden.

En massa ungar i alla åldrar uppträdde på lastbilarna…

En del ”Free-lancade” i egen mundering! – Notera alla konfetti och annat papper, som slängdes ut en masse…

Konfetti och allehanda pappersavfall spreds effektivt ut med luftpumpar.

Här fick vi på samma bild med Spidernan, Läderlappen och Stålmannen/Superman!

Så fortgick det i flera timmar. Det måste ha varit tusentals människor, som engagerade sig i detta evenemang. För att inte tala om alla föräldrar, som skulle lämna i en del och sedan hämta alla ungarna i en helt annan del av stan! Vårt Lussefirande på dagis är bara en mild västanfläkt mot vad spanska föräldrar klarar av vid alla dessa parader!

* * *

Trettondagen är en traditionell familjehögtid. Då samlas hela familjen (och det vill inte säga lite!) för att ”visa upp julklappströjan” och annat sevärt. I eftermiddags tänkte Helmi och jag äta en ”lätt och sen liten lunch” längs med raden av trevliga små restauranger här på stan. Inte en chans! Fullt med folk överallt! Allt fullbokat med gäster i bästa ”gå-bort-stass” med hela släkten. Det märktes tydligt att Trettonhelgen verkligen är en högtid, då Familjen samlas!

I år inföll Trettondagen på en söndag. För att denna ”helgdag” inte skall ”försvinna”, har tydligtvis fackföreningsrörelsen i hela Spanien fått igenom, att efterföljande måndag då skall vara ledig. Så att man kan vila upp sig efter allt festandet under De Tre Konungars Dag.

Är det av samma anledning, som den svenska Midsommaraftonen alltsedan 1954 alltid förläggs till en fredag. Så att svenskarna kan återhämta sig efter midsommarblotet….