Vi ligger fortfarande kvar här i Porto Santo, strax bredvid Madeira. På grund av tämligen kraftiga kuling-vindar de senaste dagarna, har vi legat kvar. Det går nästan alltid att segla iväg, men det kan vara tämligen obekvämt att segla i hög sjögång. Bara mathållningen till sjöss är ett värt ett särskilt kapitel. Vid hög sjögång finns risken att man inte får maten i sig utan på sig.  Toalettbesök kan vara ett äventyr under sådana omständigheter. Nej, man skall inte vara i tidspress, utan se till att man utan problem kan invänta bättre väder.

Vi har nu varit här i 11 dagar, och det har inte gått någon nöd på oss här. En trevlig liten stad och ö, som vi har utforskat både med turistbuss, per cykel och till fots. Vi har flera gånger cyklat ner till öns sydspets, och vi har promenerat längs den enastående sandstranden. Det är väldigt avstressande att lojt strosa längs med havet och med fötterna i vattnet. Extra stor blir glädjen över att finna ett enkelt litet kyffe, där man kan beställa ett glas svalt vitt vin nere på stranden.

Helmi tillsammans med en riktig kändis, Kristian Ronaldo.

* * *

Efter nästan 2 månader, som vi nu har varit i Spanien och i Portugal, framkommer små men dock klara skillnader i mentalitet hos dessa båda folk. Spanjorerna förefaller att vara livligare och mera utåtriktade än portugiserna, som vi upplever som vänliga, men lite mer allvarliga och kanske lite slutna. Spanjorerna tillbringar mycken tid ute på gatan och på uteserveringarna, medan portugiserna är lite mer ”hemmakatter”. Det är överallt väldigt rent och snyggt i Portugal, även ute på Azorerna, när vi var där för några år sedan. Tyvärr är det inte alltid så i Spanien.

Spanjorerna är inte särskilt väl sedda här i Portugal. Portugiserna upplever spanjorerna som överlägsna och arroganta. Det är absolut ingen fördel att vara spanskspråkig här i Portugal. Portugiserna är mycket stolta över sin identitet. Eftersom de båda språken är så lika, inbillade jag mig att det skulle underlätta att tala spanska, men alls inte! I butiker och på matställen svarar de hövligt på engelska, om de blir tilltalade på spanska. Att anropa en hamnkapten på spanska över radion är ingen fördel, det har jag erfarit. Man får ett vänligt men tydligt svar att det går bra med engelska. Portugiserna över lag talar dessutom mycket bättre engelska än spanjorerna. Precis som på Irland har man som utlänning många diskreta ögon på sig. Om man avslutar ett besök i en butik med Obrigádo stället för Gracias, får man garanterat ett stort smil tillbaka.

* * *

Bakgrunden för detta står som så ofta att finna i historien. När den portugisiske kungen avled år 1578, efterlämnade han ingen naturlig arvinge, och efter 3 år utan att regentfrågan blivit löst, ingrep den spanske kung Filip II och utropade sig år 1581 till kung även över Portugal, nu med titeln kung Filip I av Portugal. Det var för övrigt samme kung Filip II av Spanien, som 1588 sände iväg ”Den Oövervinnerliga Armadan” mot England. Armadan avseglade förresten från just Lissabon. Mer om den bataljen finns beskrivet i ett tidigare inlägg på bloggen, se ”Om La Coruña” från slutet av aug. 2017. – Intressant är f.ö. att engelsmännens Sir Francis Drake benämnes Piraten Francis Drake i Spanien. Ordets makt över tanken…

Hur länge Spanien utövade sin överhöghet över Portugal är för mig lite oklart, men den tiden har inte gått spårlöst förbi. Det finns en diskret men tydlig spänning i relationen folken emellan.

* * *

Här på den Iberiska halvön är man som tokig efter torkad norsk fisk. Det måste vara ett marknadsföringsmässigt genidrag och mästerverk av norrmännen att hos två så fiskeproducerande länder som Spanien och Portugal kunna sälja så mycket fisk!

Torkad norsk fisk har en strykande åtgång i Spanien och i Portugal. På den lilla skylten upptill står: ”Fångad i Norge”.

När vi nu skulle tillbringa så mycket tid här i dessa länder, var vi naturligtvis tvungna att prova på ”äkta” Bacalao. Vi sökte på flera matställen i Spanien, men utan att finna någon tillagning som imponerade på oss. I Portugal något bättre, men fortfarande långt från den goda Bacalao, som vi vant oss vid ”hemma” i Norge. På inget ställe kom man upp till den goda smak och goda anrättning som vi upplevt på Helgeland och hos Fru Haugans i Mosjøen.

* * *

I  eftermiddags avseglade ”Anemone” med våra seglarvänner Marie och Lars direkt till Teneriffa. Vi räknar med att träffa dem igen på Kap Verde i november. I morgon, torsdag, planlägger vi att segla till huvudön Madeira, och efter några dagar fortsätta till Gran Canaria.