Jaha, så är det då sjösättning.

Den senaste veckan har inneburit en del rutinarbeten på varvet, detta inför sjösättningen. Till skillnad från skandinaviska förhållanden, är det nödvändigt att slipa ner båtbotten inför ny bottenmålning, om båten stått uppe på land under sommaren.

Detta var totalt nytt för mig; har aldrig varit med om detta tidigare. Man förklarar detta här med att den starka solens UV-strålar under sommaren närmast pulvriserar den kvarvarande bottenfärgen. Och nog kändes båtbotten lite sammets-aktig. Inga svårigheter att förstå att färgen nog inte skulle sitta kvar särskilt länge, om man inte tar bort ”sammeten” först.

Såå, det var bara att kränga på sig den vita skyddsutrustningen, inkl. andningsskyddet, och påbörja slipningsarbetet. Varmt, svettigt och obekvämt, men vad gör man inte för ”Pärlan”?!  – Det mest påfrestande var kanske, att andningsmasken var i det närmaste värdelös. Undrar hur mycket gammal färg och annat slipdamm, som man andas in?!

Bilderna nedanför har beredvilligt ställts till förfogande av våra seglarvänner, Hovfotograferna Ingela och Micke.

Båtbottenslipning, stilstudium I.

Båtbottenslipning, stilstudium II.

Detta var definitivt både första och sista gången, som jag sysslar med båtbottenslipning! Aldrig mer! ”Hosta Hela Halva Hösten!” Nästa gång betalar jag hellre någon av grabbarna på varvet, för att de skall göra det. – Sedan får man bara hoppas att de har bättre skyddsutrustning, än vad jag hade. Fast i ärlighetens namn, är jag lite tveksam till hur långt det spanska arbetarskyddet har kommit.

* * *

Så är själva målningsarbetet igång. Helmi önskade en marinblå kulör i botten denna gång. Med gemensamma krafter satte vi igång målningsarbetet.

Bogpropellern är demonterad, bladen rengjorda och målade samt därefter är allt monterat. Zinkanoderna bytta.

Den tvåväxlade GORI-propellern är nu slipad, oljad och infettad. – Zinkanoden i centrum samt runt propelleraxeln är till för att skydda propellern mot de svaga galvaniska strömmar, som alltid finns i vattnet i en marina.

Så här ställer propellern in sig vid segling genom vattnet. Minimalt vattenmotstånd.

Bottenmålningen fullbordad, och skrovsidorna polerade och vaxade.

Så var det bara för Skepparparet att sträcka på sig inför sjösättningen!

Det spännande ögonblicket, då båten tar i vattnet! Hon flyter väl?! – Här har vi startat motorn, och vattenkaskaden i aktern vittnar om att impellern och kylvattenpumpen fungerar.

* * *

Väl nere i vattnet tuffar vi väg till vår plats i Marinan. En hel del arbete återstår. Ladda batterierna, hitta igen alla slangkopplingar för att fylla vattentankarna, dammsuga och städa upp inuti båten, och inte minst spola av däck och städa ut efter allt slipdamm och skräp, som varvsarbetarna med nödvändighet drar ombord från varvsområdet.

I natt sover vi vår sista natt på lägenhetshotellet. Och i morgon intar vi vårt flytande hem för de närmaste månaderna. – Spännande fortsättning följer!

Vi hade turen att få tag på ett pyttelitet lägenhetshotell här i Puerto Tazacorte, alldeles bredvid Marinan. Det verkar vara ett välbeställt par, möjligen från ”La Península”, dvs. det spanska fastlandet, och som låtit inreda bottenvåningen till en egen liten lägenhet. Fullt utrustad med dusch och toa, fullt utrustat kök, inkl. tvättmaskin, samt sovrum och ”Living”. Enkelt, men hyfsat rent och fr.a. väldigt nära både Marinan och varvet, där båten har legat på land sedan i början av maj månad. I seglarkretsar heter det ”on the hard”.

Vårt lilla lägenhetshotell i bottenvåningen på detta hus nere vid hamnen.

Just detta att det finne en tvättmaskin i den lilla lägenheten har varit en stor fördel, särskilt i denna värmen! Idag har det varit väldigt varmt; 34 grader, när det var som varmast nu i eftermiddag. Vi har t.o.m. kunnat tvätta upp bl.a. sängkläder åt våra svenska båtseglarvänner här. Skulle bara fattas annat! Maskinen bara stod där.

Detta är f.ö. en av de stora fördelarna med seglarlivet; man träffar väldigt många trevliga och hjälpsamma människor i hamnarna. Ytterligt sällan att man träffar på någon surdeg. De allra flesta hjälps åt. En annan gång kan man själv behöva en hand.

* * *

Tvärsöver gatan från vårt tillfälliga ”hem”, ligger en italiensk restaurang, Pizzerian ”Il Tramónte”, där jag ikväll fick klart för mig att namnet närmast betyder ”Solnedgång”. Ligger mycket riktigt nere på vägen just ovanför stranden i västerläge. Riktigt vackert att sitta i kvällssolen och avnjuta en härlig italiensk måltid, till dånet av de rullande dyningarna in mot stranden.

Interiör från den lilla italienska restaurangen ”Il Tramónte”.

Restaurangägaren själv, en jovialisk godmodig och rundmagad italienare från Milano, serverar utsökt god mat! Det är en glädje att någon gång emellanåt avnjuta en god middag här. Det spanska köket i alla ära, men det är knappast något, som är särskilt upphetsande. Det franska köket (naturligtvis!) och det italienska är av en helt annan klass. Hur de bär sig åt, vet jag inte, men de har lyckats tillsätta just ”det”, som sätter pricken över i:et.

En jovialisk godmodig och lätt rundmagad italienare framför sin enkla restaurang, som serverar utsökt och välsmakande mat.

Det är märkligt detta med mat (Skåningen uttalar sig!); utöver den rent lekamliga upplevelsen, är det viktigt också med miljön runt omkring. Den här italienaren sprider en så härlig gemytlig atmosfär runt sig. Kommer utsökt att tänka på Evert Taubes ”Jag ääär den glaaade baaagarn, utiii San Reeemo staaad!” Bara en så’n sak!

* * *

I morgon eftermiddag planlägger vi att sjösätta. Mera om detta senare.

Vi är nu tillbaka på Marína de Tazacórte, som ligger på västsidan av den västliga lilla ön La Palma bland de kanariska öarna.

Onsdag morgon 16/10 -19 lämnade vi ett småkallt Umeå med + 2 grader i duggregn. Frost under natten och underkylt regn. Glashalt på vissa delar i stan, och lokalnyheterna rapporterade om 14 olycksfall på ortopedakuten under 45 minuter under förmiddagen. Det kändes precis lagom att dra söderut.

På kvällen hade vi kommit till Tenerife, där vi låg över en natt på ett prisvärt mellanklasshotell, ”Weare La Paz ” i Santa Cruz de Tenerife.

Utsikt från vår balkong på hotellet i Tenerife.  24 grader i skuggan vid frukostdags.

Nytt flyg den sista lilla biten till den västliga lilla ön La Palma. Från huvudstaden Santa Cruz de la Palma tog vi en taxi över den grönskande ön med alla bananodlingarna, och anlände på eftermiddagen till vårt lilla lägenhetshotell i Tazacorte.

Det är ett pyttelitet hotell med en (!) liten lägenhet i bottenplanet, som ägarparet hyr ut till stadgade och skötsamma par. Passar vi verkligen in där?! Nåväl, mycket renligt, prisvärt och ligger nära hamnen. Passar oss bra. Vi bor där den närmaste tiden, då vi har en del att göra med båten innan sjösättning.