Livet har drastiskt förändrats här på Gran Canaria de senaste 48 timmarna.

Undantagstillstånd infördes för två dygn sedan, fredag den 13/3 -20, med rätt för regering och statliga myndigheter, fr.a. polis och militär, att fatta extraordinära beslut.

I går förmiddag, lördag den 14/3 -20, beslutades om utegångsförbud fr.o.m. måndag morgon kl. 08.00, vilket skulle innebära att alla icke-nödvändiga verksamheter måste vara stängda. Regeringen blev dock tydligen panikslagen under gårdagen, då antalet dödsoffer i Corona-epidemin i landet fördubblats sedan föregående dygn. Utegångsförbudet beslutades träda i kraft redan vid midnatt, natten till idag.

Utegångsförbudet innebär att det endast är tillåtet att vistas ute för att besöka sjukhus, apotek, sin arbetsplats samt matvarubutiker. Det har varit beväpnade poliser ute på stan idag, symboliskt iförda munskydd och plasthandskar, och som vänligt men med en viss bestämdhet talat om vad som gäller. Helmi undrade om vi fick ta vår vanliga vandring upp i bergen, men icke! Det var bara att rätta sig in i ledet.

Utanför matvarubutiken var det idag lång kö för att få komma in. Endast ett fåtal fick vistas i lokalen samtidigt. Alla måste vaska händerna i handsprit, samt ta på plasthandskar, som tillhandahölls av personalen.

 

 

 

 

Var har alla turister tagit vägen? De som inte avbokat, utan åkt hit som planerat, sitter nu förmodligen inne på hotellet, ev. nere vid hotellpoolen. Så får man väl försöka fördriva tiden.

Polisen är inte på något sätt ovänlig eller brutal, men låter tydligt förstå vad som gäller. Några charterbåtar försökte idag på förmiddagen lämna hamnen och segla till någon annan av Kanarieöarna. Guardia Civil ute i sina snabbgående båtar motade dock vänligt men bestämt tillbaka charterturisterna i sina segelbåtar. Icke tillåtet att lämna hamnen under de närmaste 2 veckorna. Minst. Vilken tur att vi hann segla hit för några dagar sedan, innan situationen blev så här prekär!

En joggare ute på piren blev stoppad av polisen, och ombads snarast bege sig hem. Något opsykologiskt började han ha synpunkter på deras verksamhet, vilket snabbt renderade i statlig transport till polisstationen samt en bot på €500, drygt SEK 5.000! De uniformerade gossarna ute på stan är vänliga mot allmänheten, särskilt oss turister, men börja inte diskutera med dem! Uppträd ordentligt, och gör som tillsagd, så är de inte otrevliga.

 

* * *

 

Vi har avresebiljetter hem till Umeå, via Stockholm-Arlanda, den 24/3 -20. Detta primärt pga sjukdom i familjen. Vi har idag försökt få biljetter något lite tidigare, detta inför ryktet att vårt flygbolag, Norwegian, har ekonomiska problem och riskerar att gå i konkurs.

När vi köpte våra biljetter för 8 dagar sedan, kostade det SEK 3.600 för två personer att resa med detta flygbolag från Las Palmas på Gran Canaria till Umeå. Två biljetter med samma flygbolag för avresa kommande vecka kostar nu SEK 10.000; med usla tider, som innebär övernattning. Det finns fortfarande hyfsat bra biljetter med restid på 10-11 timmar, men de kostar nu SEK 20.000 för två personer till Umeå! Nej, tack! Vi avvaktar våra ordinarie avresetider!

Vi bedömer risken för att det aktuella flygbolaget skulle gå i konkurs den närmaste tiden som mycket liten. Bolaget har säkert stora problem, men det skulle var en politisk skandal av stora mått om landets enda större flygbolag skulle tillåtas gå omkull under dessa extraordinära omständigheter, vilka saknar motstycke. I varje fall i fredstid. På något sätt kommer man att få hjälp till andrum så att situationen ute i världen normaliserar sig. Vad som sedan sker på lång sikt, är det väl ingen som vågar sia något om. Och där finns det nog fler flygbolag, som har anledning att vara oroliga.

 

* * *

 

Det går absolut ingen nöd på oss här. Vi har elström och vatten på bryggan, dusch och toalett vid hamnkontoret, och i matvaruaffären har vi handlat rikligt med mat. En och annan flaska vin har också råkat slinka med. Så båtgrannar emellan har vi trevligt.

Fantasin känner inga gränser, när ev. problem skall lösas. Bristen på motion avhjälps genom att vi naturligtvis glömde köpa något i butiken, och så tar vi en runda till. Soppåsen mår naturligtvis inte bra att stå här i värmen någon längre tid, utan vi anser oss ha rätt att gå med soporna, helst till den mest avlägsna sopstationen i stan.

Flera båtgrannar har skeppshundar, som naturligtvis har rätt att få bli rastade i stadens parker. Alla båtägarna erbjuder sig att gå en runda med hunden, som väl inte fått så många dagliga promenader på länge. Men alla är glada, inte minst alla jyckarna!

 

* * *

 

Vi återkommer, när vi vet mer. Spännande fortsättning följer!