S/Y Helmi

Följ vår segling till värmen…

Om bergsvandringar och oaser, 2020 01 26.

2 kommentarer

Efter morgonbestyren och en del arbeten på däck, brukar vi efter en lätt lunch ta vår vanliga 2-timmars promenad upp i bergen. Detta för att få röra på oss, så att besättningen inte helt försoffas.

 

På väg uppför branten med grus och lösa stenar. Helmi kämpar på, och Gunilla – en av våra vänner – hjälper till med käcka och glada tillrop.

 

Ibland går vi en lite längre tur. Tar bussen till Puerto Rico, och går därifrån en dryg timmes tur uppöver berget, upp till ”Norskeplatsen”, där många norrmän samlas. Lite oklart varför det heter just ”Norskeplatsen”, men jag har funnit en liten minnesnotis av ”Den förste vandringen”, den 25/5 1990.

 

Uppe på ”Norskeplatsen” vajar Norges, Spaniens samt Kanarieöarnas flaggor.

 

Det torra karga landskapet äger sin skönhet. Lokalbefolkningen brukar kasta sina blickar mot de regntunga skyarna inne över bergstopparna, men det är sällan de kommer ut till kusten.

Efter lunchuppehåll fortsätter vår vandring, nu mot Pátalaváca (=”Kofot”). Det är nu betydligt lättare vandring, eftersom vägen sluttar sakta ner mot havet. Totalt blir det en 4-timmarstur, och det känns skönt att kunna ta bussen tillbaka till Puerto de Mogán.

 

Vi passerar förbi en getfarm. Det måste finnas hundratals lösspringande getter i backarna runt farmen. En del av den goda getosten från Kanarieöarna kan säkert komma härifrån.

 

* * *

 

Vi har några gånger tagit turer bort till våra ”oaser”; bl.a. en väldigt stor handelsträdgård, som förmodligen vänder sig till kommuner och institutioner.

Bild från den väldigt stora handelsträdgården.

 

Inne på handelsträdgården hittade vi denna märkliga lilla växt, där doften mest påminde om curry. Lite märkligt eftersom curry är en blandning av många olika kryddor.

 

* * *

 

Vi tog oss också till en annan oas, dock i det helt lilla formatet. Ett ungt kubanskt par har tagit över ”El Jardín” (spanskt ”J” uttalas här som ett svenskt ”H”); ett lummigt litet matställe i halvskugga, beläget en bra bit ute i det karga landskapet. Det behövdes ingen större övertalningsförmåga att få oss att stanna där för något svalt att dricka, efter flera timmars vandring.

Redan innanför entrén ser det svalt och välkomnande ut.

 

I den lummiga halvskuggan hittade vi denna vackra liljeväxt, just vid foten av en palm.

 

Så fick vi till slut en del upplysningar om detta träd, som vi sett så ofta här. Det ger en mycket behaglig skugga i så många parker och på så många torg på Kanarieöarna.

 

Det kubanska ägarparet upplyste att trädet heter ”Framboyán”, och är ursprungligen ett träd, som importerats från Kuba, men som numera är väldigt vanligt här. Trädet tillhör gruppen bön- och baljväxter och ger långa platta gurkliknande frukter. På Kuba används de torkade ärtorna/fröna bl.a. till att tillverka smycken, såsom armband och halsband.

 

* * *

 

Väl tillbaka i stan fann vi denne originelle gatumusikant. Än finns det entusiaster, som försöker sprida lite kultur. Lättsmält och behagligt!

Gatumusikant med sitt piano på hjul. Det var nästan lite rörande att se och höra honom spela sina Wienklassisistiska musikstycken bland glassätande turister och popmusik i gathörnen. Heder åt denne gentleman!

 

* * *

 

Nu får vi inte plats med fler bilder denna gång, utan får återkomma om några dagar. Då skall vi också beskriva vårens vidare seglatser.  S/Y ”Helmi” börjar rycka i förtöjningarna och vill iväg. Spännande fortsättning följer!

 

2 tankar om “Om bergsvandringar och oaser, 2020 01 26.

  1. Flotte reiseskildringer.

    Mvh Hans-Anton

    Gilla

  2. Heia, Hans-Anton!
    Som vanlig hyggelig å lese kommentarerene Dine! Da vet jeg at det er i hvertfall én til som leser mitt Opus.
    – Som Du ser har vi forsatt Det Gode Liv her sørpå. Litt kallt om aftonen, men dagtid er det et behaglig klima. Å den andre side, det ER bære Januar måned; hjemme i Umeå og på Mo er det et betydlig kaldere klima!
    -Nå til helgen drar vi videre til sørspissen av Tenerife, hvor vi i neste uke treffer Gunvor og Olav Kvitnes. Gamle kjenninger siden mer ænn 20 år på Mo.
    – Fortsatt god kontakt på bloggen!

    Gilla

Lämna ett svar till Hans-Anton Stenersen Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s