S/Y Helmi

Följ vår segling till värmen…

La Graciosa, en underbart vacker ö i Kanarieöarnas norra utkant. 2018 12 05.

Lämna en kommentar

Vi har nu legat i La Graciosas hamn Caleta de Sebo i en dryg vecka. Vi hade hört mycket talas om denna avlägsna och något säregna ö, som också markerar Kanarieöarnas norra utpost.

Bland marinbiologer har Kanarieöarna ett speciellt stort intresse, eftersom det ligger vid det ställe, där det kalla havet i norr möter det varma i söder.

Ön var länge obebodd pga det karga klimatet, men 1867 flyttade 7 familjer hit, förmodligen från grannön Lanzarote. Man livnärde sig huvudsakligen på fiske och lite grönsaksodling samt en och annan get. Från Lanzarote förde man med sig kunskapen om att utvinna salt från havet genom att utnyttja värmen och vindarna. Detta var helt nödvändigt för att kunna konservera fisken, då djupfrys ännu inte existerade och istillverkning inte var möjlig på dessa varma breddgrader.

Kyrkan var alltid närvarande i befolkningens vardag, och befolkningens vardag påverkade också kyrkan. Bilderna inifrån den lilla kyrkan vittnar om detta.

Interiör från den lilla kyrkan i samhället.

 

Predikstol av roder med texten ”Guds Ord”; kanske symbol för ”Rätt Kurs”.

 

* * *

Den karga vulkaniska ön har sin skönhet.

Det karga landskapet har sin skönhet. – Vi har inte bestigit denna vulkan, men under våra många och långa promenader har vi dock gått runt den.

 

Det utsatta läget ute i Atlanten har gjort ön till ett Eldorado för bl.a. surfare. Vi bevittnade hur ungdomar bemästrade brädan inne i dessa väldiga vågor, även om vi inte lyckades fånga dem på bild just inne i vågkammen.

Imponerande vackert med dessa jättevågor! Att ungdomar på sina brädor klarar av att balansera undan det framrusande vattnet!

 

Väl inne bland klipporna blev vi varse den enorma kraften i de framrusande vattenmassorna.

 

En dag upptäckte vi välkända Skeppet ”Älvan”, som låg för ankare utanför stranden. Det är Stockholms Maringymnasiums skolskepp, som vi mött tidigare i Arrecife på Lanzarote.

 

* * *

 

Det går fortfarande att hitta en skyddad liten ankarvik….

 

…..med en egen sandstrand.

* * *

Man slås av hur rent det är på ön. Inget skräp, utan man plockar upp efter sig. Miljöbehållare för glas, metall och plast finns uppsatt på många ställen i detta lilla samhälle. Här ligger Karibien långt, långt efter! – T.o.m. på de 2-3 byggarbetsplatser, som vi såg, lade man genast allt byggavfall i c:a 1,5 meter stora säckar av armerad plast med kanvaslinor, och som fraktades ner till färjan för vidare transport till deponi på Lanzarote. Inget skräp liggande på gatorna!

 

Längs med de sandiga gatorna håller man snyggt och prydligt. Kakel på väggar och trottoar, och välmålade vita hus med blå eller gröna dörrar och fönster.

 

Ibland också med blomsterarrangemang.

 

* * *

Hur fungerar ett sådant samhälle med 650 själar i denna avlägsna del av världen? Jag tog kontakt med Kommunalnämnden för en liten intervju. Man lever som man ”alltid” har gjort, med fiske, några getter och lite grönsaksodling. Nästan alla har arbete på ön, bara några få veckopendlar till huvudön Lanzarote. På senare år har turisterna börjat komma, dock fortfarande i liten skala. Det har gett en del inkomster från bl.a. uthyrning av cyklar, ”Safari-turer” med de 4-hjulsdrivna bilarna av Landrover-typ. De tre små livsmedelsbutikerna har fått ett större kundunderlag. Och inte minst restaurangerna har blomstrat upp.

Det finns 80 barn på ön, som går i en skola med undervisning upp till och med 8:e klass. För högre undervisning får barnen inackorderas på Lanzarote.

Det finns en liten hälsostation med 2 sjuksköterskor och 2 läkare dagtid. Jag uppfattade inte om de tjänstgjorde samtidigt eller om de turades om varannan vecka. – Det finns ett litet apotek och en bank. Dessutom troligen världens minsta postkontor; en öppningsbar lucka i ett bostadshus, genom vilket all posthandtering ägde rum. Öppet klockan 11-13, måndagar till fredagar. Så det så.

Den enmansbetjänade polisstationen var stängd för dagen; ”han har inte så mycket att göra”, enligt kommunens representant. Generellt sett är det tydligtvis väldigt lite problem på ön. Under högsäsong (juni-september) med mycket turister kan det vara en del mudder, men annars inte.

Det har funnits storstilade planer för öns s.k. ”utveckling”. Bland alla stolligheter fanns planer på att anlägga en stor marin örloggsbas på ön. Vidare har man utrett möjligheten att bygga upp ett stort oljeraffinaderi här! Ett gigantiskt hotellkomplex med casino har man också spekulerat i.

På det lokala lilla muséet konstaterar man torrt att inget av dessa galenskaper överlevde skrivbordsstadiet. Och tur är väl det! Lokalbefolkningen verkar helst vilja fortsätta att leva på samma stillsamma sätt som man gjort i varje fall de senaste 50 åren. Visst är det bra med utveckling och att turister kommer hit, men det måste ske med respekt för den mycket säregna naturen och det mycket speciella levnadsmönstret här på ön.

Isla Graciosa är en av höjdpunkterna på vår resa!

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s