S/Y Helmi

Följ vår segling till värmen…

Idag har vi 6-månaders-jubiléum!

Lämna en kommentar

Idag, den 23/11 2017,  är det 6 månader sedan vi avseglade från Umeå. En vacker men kall maj-kväll tillsammans med våra närmaste vänner, våra grannar, som flott ställt upp, samt våra allra närmaste i familjen. – 6 månader av väldigt mycket upplevelser. Huvudsakligen positiva med flotta naturupplevelser, möten med andra människor och miljöer, men också med en hel del utmaningar.

Havets storhet och föränderlighet har alltid förstummat människor.  Många har vittnat om vår litenhet inför det stora. Även fjällvärlden kan ha samma påverkan. Detta tema upphör nog aldrig att fascinera. Havet och fjällnaturen påminner faktiskt om varandra. Lika stilla och vacker som både en fjällsjö och soluppgången över havet kan vara, lika imponerande kan både ett stormigt hav och en rykande snöstorm över Storfjället vara.

Precis som Beethovens musik; en vacker pianosonat  –  eller ett stormande crescendo i någon av hans symfonier….

Bland våra konkreta naturupplevelser får vi nog sätta Skottska Högländerna väldigt långt fram på listan. Imponerande att sakta segla fram på en djup och långsmal sjö med klippor och gamla borgar högt uppe. Man nästan kan höra ljudet från gamla tiders riddarborgar! Visst minns vi från gymnasietiden den blinde gamle Barden, som sjunger om ”Ossians sånger”! – Det är ingen tillfällighet, att Skottlands bidrag till världslitteraturen är så stort! – Dagens ungdom är kanske mer bekant med ”Harry Potter”, men det är i sanning i samma genre! Skräckblandad förtjusning över något, så där ”lagom övernaturligt….”

-På långsegling träffar man på en så härlig blandning av allsköns egendomliga existenser, vilkas bakgrund man bara anar och baxnar inför! Tänk, om de kunde berätta! Jodå; det kan de! Om vi bara ville höra på….- Varför tar vi inte vara på dessa fantastiska källor till …

Tyvärr är de flesta av oss ”på väg”. – Vi ”måste” vara framme ”då-och-då”. På väg, varthän?! I viss mån finns det en naturlig, prosaïsk förklaring; efter den 15 aug. ökar risken för dåligt väder på Biscaya. Därför ville vi gärna ha passerat Biscaya före mitten av Augusti. – Tidigare hette det: ”Före den 1 september”; men senare tiders statistik har bekräftat den globala uppvärmningen: höststormarna drabbar Europa allt kraftigare. Och allt tidigare. – Det var detta som i bakgrunden drev oss lite framåt hela tiden, hela tiden sedan vi lämnade Umeå.

En långsegling innebär också en hel del utmaningar. Tekniska och andra. Vi skall inte förneka, att emellanåt kan det kännas lite ”orättvist” att  det ”bara är vi”, som har drabbats av ”allsköns f-n.skap”! Inte bara segelhaveri, utan också generator-haveri. – När vi konfronteras med alla, som råkat ut för samma sak, fast i ”2:a eller 3:e potens”, då inser vi att ”sådan ÄR långseglarens vardag”. Nu handlar det inte om att segla till Holmön utanför Umeå, fram och tillbaka! När man är ute på riktig långsegling, då är slitaget på utrustningen ENORMT! Sådant ÄR det, bara!

Allt måste få ta sin tid. Det är en av de saker, som vi långsamt har fått ta till oss. Någon kanske skulle säga, att ”Det är en inre resa vi genomför just nu”. Jag har hört det där uttrycket förut.  Kanske ligger det något í det. – Att allt inte går så där rät-linjigt, som vi (=jag) inbillade mig tidigare. Att en del saker måste få ta sin tid. ”Noooo stressss!”, som gatuförsäljaren här bredvid upprepar med en viss emfas, för att få oss att stanna till vid just HANS stånd av allsköns tingel-tangel.

Tillbaka till vardagen! Enligt uppgift skal vår nya generator vara på väg, och förhoppningsvis vara på plats i nästa vecka! Själv är jag lite luttrad, och har anammat en annan tidsräkning…

Vi har det bra här på Kap Verde. Varmt och skönt! 32 – 35 grader. I skuggan. Man vänjer sig! – Efter några timmars arbete på förmiddagen med båten, brukar vi ta en långpromenad. Fram till en härlig badstrand! Atlantens vågor är verkligen salta! – Så ”av en händelse” råkar det ligga en liten strandservering just där vi befinner oss! Tänka sig! Att ett glas svalt gott vitt vin kan smaka så gott! Just då! Hu-je-da-mig!

Kvällsmaten brukar bli ”ganska enkel” efter en sådan utsvävning!

Nu välkomnar vi andra, bokstavligen ”vinddrivna existenser”, in genom hamninloppet. Sådana som har aviserat sin ankomst. Nu tillhör vi ju ”De erfarna och rutinerade”, som man skall lyssna till! – Tänk så relativ världen blir!

Som ni alla hör, går det inte någon större nöd på oss. Vi har det bra, även om värmen, en viss sysslolöshet samt fattigdomen runt omkring oss kan vara lite påfrestande i det långa loppet.

  * * *

Vi har noterat något riktigt positivt med Kap Verde! När vi besökte en annan av öarna för några år sedan, hälsade vi på i en lågstadieskola. Vi slogs av hur man uppenbarligen satsar på utbildning i detta fattiga, tidigare kolonialt utsugna land, som fick sin frihet efter frigörelseprocessen på -70-talet. Det var nästan rörande hur minst 50% av eleverna i den lågstadieskolan utgjordes av flickor! Måste vara ett rekord med afrikanska mått mätt!

Och så kommer vi idag till ett tekniskt gymnasium här i Mindélo; fullt av – som det synes – helt ”normala” elever i övre tonåren; ungefär lika av båda könen! Början på en avancerad utbildning! Där även flickorna är i högsta grad delaktiga! Man blir nästan rörd!  Och det finns också ett litet universitet här! Må ”Någon” förbjuda Boko-Haran att någonsin få tillträde här!

Det må få vara tillåtet att ha sina önskningar och drömmar om framtiden!

 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s