Vi vill bara visa en bild som Farsunds Avis Flygande Stjärnreporter tog av oss innan avsegling mot Skottland. Grunden för att vi såg något sammanbitna ut, var att regnet började just då att forsa ner!

 

Så har vi (nästan) kommit till andra sidan av Caledonian Canal. Vi ligger precis innanför den sista och västra porten av kanalen, innan öppna havet väntar. Pga tidvattnet, öppnas inte de sista slussarna förrän efter kl. 08.00 (lokal tid) i morgon. Egentligen är namnet Fort William för kanalens västra del något missvisade, eftersom kanalen faktiskt avslutas vid Corpach. Fort William ligger någon sjömil längre ut i fjorden, och dit skall vi i morgon. Mer om detta senare.

Caledonian Canal byggdes för att underlätta transporterna mellan västra och östra Skottland. Både militären och fiskerinäringen hade intresse av att kunna undvika de ökända farvattnen runt Pentland Firth och Cape Wrath norr om Skottland. Själva kanalen är ett ingenjörstekniskt mästerverk. Det påbörjades 1803 av de entusiastiska ingenjörerna William Jessop och Thomas Telford. Icke oväntat översteg snart både kostnader och tid mångdubbelt det som hade beräknats. Inte förrän 1822 ansågs kanalen färdigbyggd. Dock dröjde det ytterligare 25 år innan den blev praktiskt användbar.

Och då hade en ny aktör, ångmaskinen/dampmaskinen, gjort entré. – Både järnvägen och senare också ångbåtarna/dampskipene kom i mitten och i slutet av 1800-talet att i stor utsträckning konkurera ut vattenkanalerna. Samma fenomen finner vi också i Sverige med det samtida gigantiska bygget av Göta kanal. Också en ingenjörsteknisk bragd, men där utvecklingen snart sprang förbi. Kvar finns ett monument av entusiasm och genialitet, som vi sentida feriebrukare bara kan stilla beundra.

 

Slussvakterna var väldigt hjälpsamma mot oss turister och amatörer. De har nog sett mycket tokerier/galenskaper under åren! Själva slussandet gick faktiskt över förväntan bra, men det skall också erkännas att det ibland var något tufft att kasta en lång och vattentung lina 4 meter upp längs sluss-sidan! Efter 29 slussar och 10 väg-/järnvägsbroar känner vi oss lätt möra!

 

I morgon tidigt (pga tidvattnet) går vi genom den sista slussen och skall lägga till i Fort William och där hämta paket med reservdelar, skickade från Göteborg. Vi har inte så lång tid på oss, förrän tidvattnet drar sig tillbaka, och då riskerar vi att sitta fast. – Om allt går som planlagt, kommer vi att ligga tryggt förtöjda i Oban i morgon kväll. – Spännande fortsättning följer!