Här är vi nu!

Nu är vi här! Tazacorte på västsidan av La Palma, den västligaste av Kanarieöarna.
Tidigt idag på morgonen, så fort det ljusnade, lämnade vi Puerto de La Estáca på El Hierro. Blåsten hade mojnat under de tidiga morgontimmarna, men det var fortfarande tämligen grov korsande sjö, som ruskade om oss ordentligt. Efterhand lugnade det ner sig.
Under eftermiddagen skiftade vinden, precis som vi förväntat oss, från NO till rakt nordlig, och sedan tvärt NV vind. Den visade sig nu vara betydligt kraftigare än vad prognosen sagt. Det måste ha varit en rejäl front, som passerade oss. Mot utlovade 8-10 m/s hade vi plötsligt kulingvindar med 15 m/s. Det gick bra det också, men allt blev ordentligt blött! Styrbordslanternan på förpulpit stänkte/blåste av och hängde bara i elkabeln! Det hade varit förenat med livsfara att gå fram på fördäck i sådant väder, så jag tänkte i mitt stilla sinne, att då får vi lägga till ytterligare en pryl, som vi skall köpa i Sverige i sommar och ha med oss tillbaka i september!
Dessbättre lugnade vinden sig efter ett tag, och det gick att krypa på alla fyra fram på fördäck för att rädda lanternan. Måste försöka finna en lösning på hur man säkrar lanternorna i hårt väder.
Vi kom fram till marinan i Tazacorte på La Palmas västsida nu ikväll, efter ganska precis 10 timmar. Väldigt skönt att få lägga till i denna mysiga lilla hamn!
Hela båten är nu renspolad från allt salt. Skrovsidor, däck, överbyggnad, rutor, ankarboxen, nedre delen av rigg, förtöjningslinor, jollen. Allt hade fått ett lätt krasande lager av havssalt. – Nu är det renspolat, och allt får rinna av och torka under natten.
En timme efter oss kom Ingela och Micke i Navillus in till kaj. Vi kunde alla gratulera varandra till ett gott dagsverke, när vi bänkat oss i sittbrunnen.
Med detta har vi avslutat denna säsongens seglande. Vi stannar kvar här några veckor, bl.a. för att utforska ön. Andra veckan i maj lyfter vi båten upp på land för bl.a. bottenrengöring. Den 13 maj flyger vi hem till Sverige och Umeå för ”semester”. Troligen reser vi tillbaka hit i september.
Mer beskrivningar och sanna berättelser ur livet följer!
15 april, 2019 kl. 05:47
Man får jo nesten saltsmak i munnen av en slik beskrivelse! Hvordan er lanternene festet?
God påske til deg og Helmi 🐑
GillaGilla
15 april, 2019 kl. 12:40
Heia, Aslak! Artig at Du hør av Deg! – Jo, nog var det smak av saltvann igår. Men slik skal det være, når sjøulkene er i farta!
GillaGilla