Vi kom iväg från Las Palmas på Gran Canaria igår morse. Vi hade efter många turer med inställda flyg, brist på information, byte av avgång, till slut fått tag på biljetter hem. Visserligen dyra, men nu gällde det att komma hem. Självklart primärt pga sjukdom i familjen, men också pga den alltmer osäkra situationen i omvärlden. Naturligvis vet ingen riktigt vad som kommer att ske den närmaste tiden, men i sådana fall känns det bäst att försöka komma hem. Så snart som möjligt. Särskilt som det ryktades att flygplatsen här inom några dagar skulle komma att stängas helt. Även för avresande turister.

När vi igår förmiddag satt på flygplatsen utanför Las Palmas på Gran Canaria (och skrev på föregående inlägg i bloggen), fick vi från några svenska vänner ett SMS/Text-message att ett TUI-plan just blivit inställt, och att passagerarna fick åka tillbaka till hotellet. De som åkte med enbart flygstolar lär inte ha fått något större stöd, utan var hänvisade till dem själva. Detta enligt de upplysningar vi har fått.

Så var det dags för oss att gå ombord på vårt SAS-plan, som via Köpenhamn skulle ta oss till Stockholm Arlanda. Avgången dröjde dock, och vi började undra om även vår flight skulle ställas in i sista stund. Till slut uppenbarade sig kaptenen själv och förkunnade för den församlade och undrande menigheten, att dröjsmålet berodde på en ”Highly intoxicated passenger” (=rejält full), som man av naturliga grunder icke ville ha med ombord utan nekat honom ombordstigning. Klokt beslut. Människor i sådant skick kan vara helt opålitliga.

Problemet var att hitta igen hans baggage bland alla hundratals resväskor i baggageutrymmet. Nåväl, till slut kom vi iväg. Den ”intoxikerade passageraren” skulle erbjudas plats på en senare flight, om den inte var fullbokad. – Det måste ju vara oerhört trist att avsluta sin resa med att nekas ombordstigning pga fylleri!

Väl framme i Köpenhamn blev vi påminda om kaoset i luftrummet just nu. Igår kväll var 5 av 6 utlandsavgångar från Kastrup inställda! Den 6:e var vår avgång vidare upp till Arlanda.

 

* * *

 

Så har vi idag på fm kommit fram till Umeå. Här ligger snön fläckvis kvar, men man anar att våren är på väg. Ett svanpar har redan anlänt och simmar runt i den lilla öppna delen av viken här nedanför. De ropar och väsnas, och det är väl snart parning på gång. Vi hoppas att liksom föregående år snart få se små duniga bollar simma mellan föräldrarna.

 

* * *

Pga omständigheterna kommer vår vistelse här hemma i år att vara längre än normalt. Vi hoppas dock att situationen kommer att klarna efter sommaren, så att vi mycket preliminärt kommer att kunna återvända till den fortsatta seglingen i september. Båten ses till av våra hyggliga båtgrannar.