S/Y Helmi

Följ vår segling till värmen…

Puerto Rico, 2019 02 10. Och om ”Rowing Marine”.

2 kommentarer

Vi har nu varit här i en dryg vecka, och har utforskat lite av Puerto Rico. Vid den här tiden på året är det här på Gran Canarias sydkust som man skall befinna sig, om man söker sol och värme. Det ligger väderleksmässigt mycket väl till på SV-kusten av Gran Canaria, i gott skydd från de förhärskande NO-NNO-liga vindarna.  I Las Palmas i norr är det så här års ofta mulet och blåsigt, ibland även en del regn. Intressant att notera är att temperaturangivelsen på väderlekskartorna hänför sig till Las Palmas uppe i norr, medan det på sydkusten är avsevärt varmare. Temperaturen här ligger c:a 5-7 grader högre än uppe i Las Palmas, för närvarande 23-24 grader dagtid. Kvällar och nätter lite kyligt, 15-16 grader. På sommaren kan det dock säkert vara väldigt varmt.

Det är därför ingen tillfällighet att så många frusna nordeuropéer söker sig hit. Området är väldigt exploaterat. Det ena hotellkomplexet efter det andra har skjutit i höjden, och stränderna kantas av massvis av barer och små restauranger, som servar alla dessa tusentals turister. Och naturligtvis stora köpcentra med allehanda tingel-tangel och krims-krams.

 

En bild från det närbelägna Playa de Amadores, också här tusentals turister.

Det är intressant att studera människorna här. En del har köpt eller långtidshyr en lägenhet eller ett litet hus och tillbringar kanske halva året här. De brukar klä sig för att skydda kroppen mot den starkaste solen. Andra har åkt hit kanske 2 veckor för att få så mycket sol som möjligt. Minimal klädsel, även på restauranger och i matvaruaffärer, trots skyltar om att klä sig anständigt.

Detta att skydda huden mot den allra starkaste solen verkar helt ha gått många förbi. Många engelsmän är något ljushyade med en aning rödlätt hud. Och har därför ett minimalt skydd mot solens UV-strålar. Och ser följaktligen ut som kokta kräftor frampå kvällen.

 

* * *

 

I Karibien noterade vi många överviktiga människor. Av någon märklig anledning påfallande många överviktiga kvinnor där. Tillbaka här i Europa ser vi dock också många män med en enorm ölbuk; det lär kallas ”inbyggd auktoritet”. Hängmagen antyder att man här verkar ha löst den eviga frågan om var livremmen skall sitta, under magen. Annat var det bland fiskargubbarna i min barndom, där man drog åt livremmen strax under revbenen. Det var i det lilla fiskarsamhället Borstahusen vid Öresund, på lokalspråket kallat ”Kvastenhausen”.

 

* * *

 

Filmen om ”Sällskapsresan” med bl a Lasse Åberg lär ha spelats in i det närbelägna San Agustin. Vilket naturligtvis utnyttjas i försöken att attrahera fr a svenska solturister. – For våre norske venner må vi kan hende opplyse at Lasse Åbergs ”Stig Helmer” er like kjennt i Sverige som Rolf Wesenlunds ”Marve Fleksnes” i Norge.

 

* * *

 

Man undrar om det någonsin regnar i detta torra landskap. Uppenbarligen gör det nog det. Vi upplevde själva ett dygnslångt ösregn, när vi i oktober låg för ankare utanför Puerto del Rosáreo på Fuerteventura. Vis av erfarenheten har man därför byggt stora cementerade diken i dalgångarna och genom samhällena, där vattnet kan ledas undan.

Via dessa cementerade diken kan vattenmassorna vid skyfall ledas undan.

 

Längs med sidorna brukar växtligheten vara riklig. Här en bild av en Yuka-palm med sitt märkliga rotsystem. Det är väl sådant som gör att växterna kan överleva i så torrt klimat.

 

Yuka-palm med sitt märkliga rotsystem.

 

Blommande hibiskus vid vägkanten. Vi har sett exemplar som varit stora som träd.

 

* * *

 

Sååå, vad har hänt med vår roddare från Las Palmas?! Se vårt inlägg den 2019 01 29.

På hans hemsida kan man läsa, att Lee ”Frank” Spencer efter 24 år i British Navy skadades svårt i en trafikolycka 2014. Han stannade för att hjälpa en skadad man, men blev själv påkörd, och så svårt skadad att man blev tvungen att amputera höger ben. Med en otrolig viljestyrka har han kommit tillbaka till ett inte bara rörligt liv, utan dessutom ett utomordentligt aktivt liv.

”The Rowing Marine” på väg ut ur Las Palmas hamn.

I december 2018 startade han en solo-rodd från Portugal och efter 70 dagar gjorde han ett kort stopp i Las Palmas hamn. Den 26 januari 2019 fortsatte han, och vi hann precis få en bild på honom, när han rodde förbi oss. Målet är Franska Guiana på Sydamerikas NV-kust. Han ror helt ensam och det sägs att håller en genomsnittsfart på 3 knop. Inga hjälpmedel annat än en satelittelefon för ev. nödsituation. Förmodligen finns det dessutom någon liten solpanel för att hålla batteriet laddat. I tillägg har han en liten ”Tracker” ombord, som sänder ut position några gånger per dygn.

I dag på förmiddagen såg vi på hans hemsida att han just nu befinner sig strax väster om Kap Verde. Sök på ”Rowing Marine” på Google.

 

* * *

 

Inför sådana prestationer finns inga ord.

2 tankar om “Puerto Rico, 2019 02 10. Och om ”Rowing Marine”.

  1. Trivelig med reisebrevene dine. Ser fram til en uke i Puerto Rico i slutten av mars. Kos dere videre. Her på mo har så vidt solen vist seg.

    Gilla

  2. Som vanlig hyggelig å lese kommentarene Dine, og å vite, at Du følger oss. – I Mars er vi sannsynligvis på La Gomera eller El Hierro.

    Gilla

Lämna en kommentar